Nu har kalaset och Kaoset startat, ett äventyr utan återvändo. I Lördags gav jag mig själv tillfället att säga hejdå till många av mina vänner och gav dem  ett riktigt ravekalas. Det var 23 personer som gjorde mig äran, vissa gjorde det med bravur och andra de ...... ja ....... gillar inte bravader? Men kul var det. När klockan slog 23 lämnade vi vår furry wall och discoljus för större ytor och starkare ljus, Harrys var anhalten. Därifrån blev det sedan delade läger då vissa tagit bilen hem, vissa fastnat i sängen, vissa skaka den lurviga på Harrys och andra (vi) tog bussen till Göteborg. Smart nje, kul ja! Resan upp var blodig och matrik medans resan hem var klibbig och drypande. Tiden där emellan var dock en evig promenad i regn som avslutas med en ljummen öl och fortsätter med mer regn och mer promenad. Det var oavsett ett minnesvärt avsked som jag tackar alla deltager för och Jag kommer sakna er!

Kapitel två handlar om hur jag ska lösa en av fysikens största problem och obesvarade lag, hur får man plats med sitt liv i två resveskor och 46kg? Jag har börjat packa ner det mest nödvändiga (mycket kläder) och andra saker som jag borde ta med (hygienartiklar, lakan, täcke osv.) och det både fyller upp och rinner över i mina två resväskor. I morgon kommer dock eldprovet, då väskorna ska förflyttas från mitt hem till mina föräldrars hus. Som sagt fysiska lagar måste krossas.

Detta är min början mot ett liv bland bratwurst, öl, nya vänner och studier!