Tanken har slagit mig att jag kanske borde vara en mer kontinuerlig bloggare men som med alla andra goda tankar så låter jag dem försvinna ut i rymden.

Det jag tänkte redovisa denna gång är lite av vaje: lite av det som varit, lite av det som är och lite om framtiden. Vill säga: Lite om jul och nyår, lite om tentaplugg och lite om hemfärd.

Denna julen (syftar till julen 2011) gav jag mig själv en dyrbar julklapp, både ekonomiskt och emotionellt sätt, jag köpte mig en resa hem. Det ska även tilläggas att jag hade bestämt att julen skulle börja tidigt i år och skaffade mig ett jullov med start den 13:e December, Lucia. Tajmningen kanske inte var den bästa eftersom att vi dagen efter mitt flyg gick, skulle hålla en presentation med vårat grupparbete. Detta slutade med att jag fick skicka mail till professorn och förhandla lite eftersom jag sedan länge hade bokat resan. Det visade sig dock inte vara några större problem då det fortfarande fanns 6 gruppmedlemmar kvar i landet och skolan.

Dagen jag skulle flyga hem kände jag mig komiskt nog som ett litet barn sittandes under julgranen i väntan på sina klappar, det var ändå en julklapp som skulle öppnas. 13:15 lyfte vi och aldrig någonsin har det känts så bra att höra något så hemskt som danska, vi mellanlandade i Köpenhamn, samt som känslan att stiga av på svensk mark och ha två luciatåg som möter mig är obeskrivlig. Det är dock värt att notera att det andra av dessa två luciatåg var min familj, minus pappa, iklädda luvor, strutar och glitter och i stället för luciasånger var det gap, studsande, illrusningar och glädjetjut. Bättre mottagande får man leta efter. Jag bodde med min familj tills den 17:e då jag åter igen fick tillgång till min lägenhet. Den 17:e hade vi en fest utan dess like och minnena från den sitter djupt rotade för så mycket var det längesedan jag skrattade.

Den 20:e December anlände Marc för att fira jul och annat med mig i Sverige. Jag och Oskar plockade upp honom runt halv 11 på kvällen och väl i min lägenhet gav vi oss ut i natten. Dessa rutiner var ganska stadiga. Julafton var som julaftnar brukar vara, familjevänlig, gemytlig och glädjerik. Den ända skillnaden denna gång var att vi kanske fick prata lite mer engelska än vanligt. Jag körde sedan tillbaka Marc till flygplatsen morgonen den 25:e för att han skulle vidare till sin syster i Grekland. Resten av tiden innan jag skulle tillbaka till Tyskland njöt jag av genom att träna med laget, vara med vänner och njuta av att prata utan hinder.

Jag lämnade landet igen nyårsaftons morgon, då vi sedan länge planerat att fira nyår i Frankfurt. Tanken var att det skulle vara jag Jag, Marc, Stefan och en till amerikan men Marcs mamma blev akut sjuk och han var tvungen att lämna för att åka tillbaka till USA. Måste erkänna att det blev ett hyfsat fiasko eftersom vädret var kasst, Marc var inte med och den andra amerikanen var konstant odräglig och irriterande. Trots dessa komplikationer överlevde jag ännu ett nyår. Kanske ska ta med att kvällen innehöll fyrverkerier inomhus, fyrverkerier skjutna ner på folk på gatan, amerikanska soldater, var av en kvinnlig ginger som hoppade i säng med våran odräglige vän samt ett sjuhelvetes nyårsfyrverkeri. Dagen efter var dock en lång och behaglig bilfärd tillbaka till Reutlingen.

Väl tillbaka skulle tiden ägnas åt studier för tentamen den 1:e Februari samt intensiv förberedelse för min engelskapresentation om Sverige den 10:e Januari. Efter att fokuserat all energi på mitt tal och lyckats, enligt mig bra, hade jag bara en sista tenta kvar att göra. Dock är det väldigt mycket tid för att bara läsa på inför en tenta och därför klämde jag in en fest och nya vanor. Festen var ett firande av att folk hade kommit tillbaka från julfirande med sina familjer. Jag ska inte säga hur festens skede var men följderna av festen blev i alla fall: en trasig toasits (fick sitta och bajs på porslinsskärvor), en utriven garderob – kläder över hela golvet, tomburkar, glas och chips i hela köket samt en andedräkt och en huvudvärk utan dess like. Ska tilläggas att det var jag som höll i festen. Efter att städat upp kaoset, tillbringade jag resten av dagen sovandes.

Föregående fest + att mitt alkoholberoende, Marc, hade lämnat landet fick mig att tänka om. Sedan dess har jag nu tränat dagligen, druckit på en kontrollerad nivå, ca 2 öl, och studerar med jämna mellanrum. När det kommer till studierna ska det tilläggas att utöver tentamen blev jag tilldelad att sköta några ytterligare översättningar i vårt grupparbete, samt sätta samman två hela presentationer med ca 30 slides per presentation åt professorns vägnar. Det var dock snabbt gjort med lite effektivt arbete och när det ända problemet var att få svar från professorn och att få plats med presentationerna i ett mail, kändes det inte allt för oroande. Den delen av skolarbetet är förhoppningsvis nu mera avklarat. Dagarna nu ägnas åt att plugga för tentan, löpa, träna fys och planera för hemkomsten den 2:e.

Det som än så länge är planerat för framtiden är skolan, jobb och en resa med grabbar till Sälen. Alla parter här hemma har gått att kommunicera med och göra beslut genom mail, vilket är väldigt underlättande. T ex är jag inskriven på de kurser som pågår och jag har fått informationen som givits ut i kurserna, samt tagit kontakt med herr Pålsson så att han förser mig med information som är nödvändigt och förmedlar information direkt till kursansvarige. Kontakt har även tagits med mitt jobb som är medvetna om att jag är tillbaka och tillgänglig och allt känns nu därför förberett för hemfärd!

Sverige snart är jag hos er igen!

Efter mer än en månads uppehåll tänkte jag att jag kunde unna er och mig själv ett blogginlägg. Jag har alldeles för mycket att berätta så jag tänkte att jag ska börja i ändan med min mardrömsvecka. För att vrida upp spänningen och de negativa vibrationerna kring denna vecka kan jag säga att jag skulle inte ens önska att min värsta fiende fick genomlida det jag gjorde. Tysk skräck i sitt esse.

Som ni vet har jag inte varit allt för upptagen med skolarbete men detta vändes upp och ner över en natt. Det var bara några dagar efter vi kom tillbaka från våran resa, jag var sliten av att inte ha en fast punkt eller dygnsrutiner och kände på mig att jag höll på att bli sjuk. Det som väntade oss, från måndag till fredag den veckan var ett skolprojekt av samma nivå som barnarbete och hustrumisshandel. Från vanan att sova till tolv på dagarna började jag kl: 08:00 varje dag hela veckan. Ny sömnrytm gör mig per automatik sjuk = sjuk på den hårdaste skolveckan under hela min vistelse i Tyskland, GÖTT! Projektet som skulle göras bestod av, att i en grupp på ca 8 personer omplanera ett redan befintligt företag. Företaget vi arbetade för producerade datorer av olika modeller med leverantörer över hela världen men produktioner enbart i Tyskland och Kina. Det var bara en av dessa produktionslinjer som skulle göras om annars behövde vi inte bry oss så mycket om produktionen annat än siffrorna. Utöver det skulle min del av gruppen, jag och en tysk tjej med taskig attityd och engelska, planera vart vi skulle bygga ett nytt centrallager. Detta är mycket mer invecklat än det låter då man måste ta hänsyn till vart den största delen av våra kunder beffiner sig, vart vi har våra dellager lokaliserade och samt vart i förhållande till allt detta vår produktion befinner sig. Det som gjorde det ännu mer invecklat var till vilken detaljnivå allt skulle göras. Vi skulle hitta platsen till punkt och prick på kartan och göra en utvärdering om hur det verkade. Finns det installerat internet? Vad är det för värmeförsörjning? Hur långt är det till närmsta flygplats? Hur många skulle spy på en firmafest? Vem i firman skulle först klä av sig naken och springa ett varv runt lagret?

Det var vårt jobb. En tredje del av vår grupp fick uppgiften att planera interiören i vårt centrallager. En skiss på hur pack-, förvaring och leveransavdelningen skulle se ut, hur alla gods skulle registreras och hanteras, samt hur mycket personal som skulle arbeta där och på vilka villkor. Den sista gruppen lämnade med uppgiften att göra en felhanteringsplan på alla våra andras områden, en så kallad kvalitetscheck.

Dagordningen denna vecka bestod av vakna kl: 7 av att klockan ringer, känna efter hur jag mår i dag. Aj! jag mår sämre än i går, hoppas jag kom ihåg att köpa frukost i går. Yes! Lite juice och en Snickers att överleva tills kl: 14. Arbeta som en blådåre med igenväxt näsa, feber och hunger tills klockan blir 14. Kl: 14 är det lunch och gruppmöte. (OBS! Glömde säga att en av villkoren under detta arbete var att de i din grupp inte kunde vara i samma rum, utan vi var tvungna att kommunicera genom webcamskonversationer och mail) Maten är halvgrå och jag är knappt hungrig eftersom jag har ätit mitt eget snor i 7 timmar. Efter en ineffektiv lunchkonversation går vi tillbaka till våra datorer än mer förvirrade än förut. Vi sitter sedan och gör tunga uträkningar med matriser med fler antal rader än de fingrar och tår vi har och värden som är större än de som lärs ut på grundskolan. Vi arbetar på med detta utan någon direkt rast eller tillfälle att äta tills femte man ger vika, ca kl: 23 på kvällen. Efter det går jag hem, kastar snabbt i mig något att äta och går och krashar i min säng. Dagarna efter återupprepar jag rutinen.

Fredagen är redovisningsdagen. De flesta stannade kvar i skolan till ca kl 02 för att slutföra arbetet. På morgonen mår jag sämre än vanligt, inser att jag inte har någon frukost kvar och går iväg till skolan iförd kavaj, slips och finskor eftersom det är lite av en policy vid redovisningar på denna skola. Vi träffas i gruppen och samlar ihop alla de mängder av de dokument vi framställt och gör det till en och samma fil och skickar till professorn sekunderna före vår deadline. Därefter går vi igenom vår redovisning. När tiden är inne, tror det var ca kl: 11, gick vi till rummet med den gigantiska 3D-väggen där vi skulle redovisa. Lyckan log mot oss, inte alls, vi blev sista grupp att redovisa. Efter att suttit och lyssnat på de andra grupperna i ca 3 timmars olidlig hunger var det dags för oss. Allt flöt på i den ordning det skulle tills det att jag precis gjort klart min del. Som toppen på denna vecka bryter jag ihop, mitt under bästa sändningstid, i en gigantisk hostattack. Jag hostar mig igenom två av mina gruppmedlemmars del av presentationer tills en professor langar över mig en mintpastill, näsduk och vatten. Efter det lyckades jag med stor ansträngning hålla tyst för resten av redovisningen. När vi var klara var jag mentalt och fysiskt utpumpad. Det som följde efter det var säkert i samma klass med känslan som fångarna i Guantanamobasen känner efter 3 månaders misshandel. Vi skulle ha en utvärdering, verbalt och nu. Detta slutade med att vi blev fast där utan mat i över 3 timmar till. Detta p g a den ena idioten efter den andra slänger in idiotiska kommentarer och frågor som får vår professor att fortsätta mala på med sin engelska som känns som ett piskrapp för varje nytt ord han försöker uttala. Klockan är ca 17 när vi äntligen slipper ur våra kedjor och aldrig har frisk luft smakat så gott! Det som smakade ännu bättre var dock pastan och baconen vi åt därefter.

Efter att plågat oss igenom detta projekt hade vi ändå lyckats med det vi skulle och det med ett lyckat resultat. Vi visste vart vi skulle placera vårat centrallager och vi hade en logistisk plan för Europa. Är trots detta skriftliga hat tacksam för vad jag lärt mig och vad jag har fått gå igenom men jag vägrara att göra om det.

http://www.redoc.biz/downloads/VETC_V3_en.wmv

En beskrivning av vad vi sysslade med.

Tack för mig, del 1 av min rapportering avklarad.

Simon Steenari 01:35 Reutlingen

Dag 1. 
Klockan är 05.15 och vi sitter i en varm mysig liten bil på väg till flygplatsen. En aning trötta men ändå fruktansvärt förväntansfulla. Flyget gick bra förutom att vi var tvungna att betala extra för att checka in vårat bagage. Ca 10 timmar senare har vi gjort oss hemmastadda i Marcs vän Toshs lägenhet var vi övernattade de kommande dagarna. För min del tillbringade jag dessa dagar på tre ihopställda stolar. Efter att utmattade och stolta hittat dit vi skulle gick vi tillsammans med Tosh och åt en rejäl portion av Fish 'n chips och tro det eller ej London finns faktiskt på riktigt! På kvällen tog vi oss en egen tur runt cempton där vi nu bodde och till den lokala marknade ” cempton lock market” och de var längesen jag var så exalterad. Där fanns massor av det jag älskar, kläder och mat! Därefter letade vi oss tillbaka till vårt krypin för att förbereda oss för vad natten hade att bjuda på. Denna natt blev en lite mildare runda bland de lokala pubbarna för att sedan avsluta med en avskyvärd version av ”Döner kebab”, vilket i Tyskland är en av våra största favoriter.
             

Dag 2.
Dagen efter begav vi oss in i det storstadsmyllret. Det var ca 5 km gångväg dit och dagens motion var spikad. Väl inne i staden har jag aldrig sett så mycket folk i rörelse samtidigt. Jag kunde knappt vända sig om utan att krocka med en förvirrad turist eller stressad Londonbo. Det tar mig emot att erkänna att britterna är mer modegalna och mer färgstarka den oss. Jag älskar London! Det finns butiker och liv vart än man vänder sig. Efter att promenerat i ca 1 timme var det dax för en sightseeingtur med buss. Det är helt galet hur stort London är och hur mycket historia som finns i denna stad. Vi hann med att se buckingham palace, tama ekorrar, big ben och mycket mycket annat.Under denna tur fann vi även saker som vi bestämt skulle studera närmare. T ex en gammal restaurang/pub, London Castle och Piccadilli Cirkus. Kvällen bjöd på Londons uteliv med mer storstad influens än dagen före. (Fråga mig helst inte om en gammal gubbe). Det som fastnade denna natt var dock irritationen över att inte få en taxi i en storstad. Det slutade med att vi var tvungna att ta bussen och sedan gå en bra bit. Oförväntad frustration! 
                       

Dag 3.
Dagen efter bestod av en lång sovmorgon. Utvilade tog vi sedan tag i ännu ett äventyr. Vi hyrde cyklar för att ta oss runt i en vänstertrafikerad storstad = självmordsförsök. Efter att tagit oss till dagens huvudattraktion The London Castle och vandrat och avnjutit sevärdheterna begav vi oss på våra nyfunna ben, cyklar, hemåt. Vi summerat dagens cyklande med två argsinta tutningar och en gormande rödflammig Britt. Utöver det har vi även hunnit med att äta middag på en av Englands äldsta krogar, brittiskt pittoreskt i en källare garanterat 3 meter under marken. Macaroni with 3 cheeses och calamari som tilltugg. Kvällen avslutades sedan på en italiensk restaurang där jag tyckte synd om serveringspersonalen. De som serverade var riktigt trevliga men maten de var tvungna att servera var pinsam. De var tvungna att göra om Marcs pizza 4 gånger, i Toshas mat lade de till oliver i så den skickade vi tillbaka och mina kings schrimps fuskade de grovt genom att utesluta vitlöken samt använda dåligt kokt vanligt ris i stället för Risottoris. De var medvetna om detta så därför fick vi en stor chokladkaka till dessert som kompensation. Dock fortfarande inte värt pengarna. 

                         

Dag 4.
Detta är sista riktiga dagen vi hade till att uppleva London. Vi måste nämligen bege oss här ifrån ca kl 4 på morgonen dagen efter för att allt ska klappa. Dagen kommer vigas åt shopping. Vi beger oss ut till en marknad. Namnet på marknaden var Portabella market, vilket även är namnet på en svamp, vilket jag fick lära mig genom att Marc till en början trodde att den hette ”mushrom market”. Vi fick möjligheten till att köpa lite julklappar vad det var håller jag dock hemligt ett tag till. Väl tillbaka mötte vi upp med en av Marcs vänner från Dublin för att tillsammans ta oss ann Londons sista kväll från ett nattperspektiv, en syn och ett minne jag aldrig kommer att glömma. Efter att sett big ben och London eay i nattsken kunde vi somna glatt efter att gjort den sista packningen.

               

Dag 5. 
Klockan ringer 03:40 och allt brakar loss. Packa, byta kläder, ta fram mat och sedan stressa till taxin. Efter att genomgått en massor av onödiga procedurer och trams sitter jag och bara gottar mig åt att ta det lite lugnt och lyssna på alla svenskar och all svenska på flygplatsen. Detta med orsak att det samtidigt kommer att lämna ett flyg till Stockholm! Väl i Madrid lyckades vi ännu en gång skickligt hitta vår bostad. Denna gång hade vi fixat ett hostel och ett dubbelrum. Vi förväntade oss dock att ha en delbar säng men det visade sig lite obehagligt nog att vi är tvungna att leva på ca 12 kvm i ett rum med en säng som inte är delbar och sängen är smalare än min säng hemma i Sverige. Under dagen mötte vi upp med några vänner från tyskland som var hemma en sväng i Madrid. De visade oss runt i staden och vi satte oss och tog en öl precis nedanför Real Madrids storslagna betongarena. Vi bestämde även att vi skulle möta upp Alex under kvällen för att komma och festa med hans vänner. Dagen var även Halloween vilket kan förklara hur mycket folk det var ute på kvällen en måndag. Före vi begav oss till honom undersökte vi en av de mest spännande valen av restaurang som Marc hade i sin Europaguide. El Tigre. Detta beslut resulterade att vi stod inträngda mot en vägg med lite tappas och varsin 0,75l mojhito. Det låter illa men det var helt otroligt festligt och spanskt och vi njöt av 3 tallrikar med tappas och 3 mojitos i samma storlek. Därefter trippade vi vidare till vår vän som vi träffade tidigare under dagen. Det visade sig att hans familj är stormrika och bor i en toppvåning med utsikt över hela Madrid. Tillsammans med hans vänner och en utsikt över hela Madrid knöt vi ihop dagen. (Utesluten information finns för nyfikna)

Dag 6.
Madrid dag nummer två var vår sista riktiga dag i denna stad. Efter att fått tag på våra oväntat svindyra tågbiljetter till Barcelona dagen efter begav vi oss på en redig turistrunda i staden. Vi besökte en gigantisk park, en katedral, en bro med utsikt över staden och andra häftiga landmärken. På kvällen gick vi ut och åt lite spansk tappas och sedan mer turistande för att uppleva staden i sitt natthölje. Det ska läggas till att storstäder i nattsken är troligtvis bland det vackraste du kan skåda. Vi gick till bädd tidigt för att vara redo för tåget dagen efter.

           

Dag 7
Vi vaknar i tid och ger oss av mot tåget mot Barcelona. Det var ett snabbtåg och det tog oss 2 och en halv timme i ca 270 km/h. Väl där velade vi runt lite för att hitta vårt hostel som var ganska ungdomligt och vilket fick oss att trivas än mer och fakta att vi hade en söt australienska att dela rummet med gjorde det inte sämre. Därefter mötte vi upp med Marcs vän. Tillsammans gick vi upp till en park med utsikt över hela Barcelona. Mäktigt ja! Att rekommendera är att inte resa med en Amerikan om du vill ha en trevlig matresa eftersom de äter på hamburgerkedjor hela tiden. Denna natt var det dax att testa på Barcelonas nattliv vilket är outstandig. Det som skiljer det från allt annat är att det inte börjar fören kl 24 och sedan håller på tills det är dagsljus och det är dessutom deras sätt att leva eftersom skolan börjar inte fören senare på dagen och de har en siesta som förbereder dem för nattlivet. 

     

Dag 8
Det är en tung dag. Vaknade runt kl 12 vilket var alldeles för tidigt. Att tillägga är att vårt rum för 12 personer saknar AC i en solig stad. Efter att nästan vaknat till liv tog vi oss en promenad till stranden. Det regnade och var mulet så den planerade strandtiden blev det inget av. Trots frånvaron av sol var det mäktigt, rofyllt och vackert. Väl tillbaka var det dax för siesta som följdes av en halvnattlig utflykt till Camp nou. Vi gick naturligtvis vilse innan vi fann stadion. Vi vandrade sedan till en irländsk pubb med livesång och öl för att sedan avsluta med en makalös vy av en av Barcelonas häftigaste byggnad, Sagrade Familia, som jag senare kommer att återkomma till.

       

Dag 9
Ännu en dag med sovmorgon. Dagen ägna vi dock till att se så mycket som möjligt. Vi såg olympia stadion, nou camp i dagsljus, konstmuseet och andra arkitekters mästerverk. Vad som sänkte intrycket var dock det konstanta regnandet men det var inget som hindrade en avslappnad och glad tillvaro. Kvällens aktivitet var att förhoppningsvis att ta oss tillbaka till konstmuseet för att titta på ett upplyst vattenspel med massor av fontäner. Pga regn och andra viljor förverkligades dock inte detta utan i stället blev det en kväll bland trevligt folk. Kanadensare, Australiensare och amerikaner.

             

Dag 10.
Sovmorgon är ett faktum och en vana vid detta laget. Efter att duschat och gjort oss iordning tog vi en promenad mot stranden med ett stopp på en restaurang som var rekommenderad av en spansk vän som bor i Barcelona. Det slutade i ännu en spansk klassisk maträtt, korv med bröd på spanskt vis. Efter att promenerat på stranden bestämde vi oss för att göra två repriser. Besöka nou camp och sagrade familia men nu i dagsljus. Arenan är gigantisk men irriterande nog tillät inte vår budget en guidad tur på arenan. Därefter var det dax att besöka kyrkan som varit under konstruktion i över 300 år och fortfarande är. Även denna gång hindrade vår budget ett besök. Jag föredrar dock kyrkan i sitt nattsken. Dör mötte vi även upp med en nyfunnen vän/ amerikansk flicka som tog oss vidare till ett vackert kvarter med typiska gamla byggnader. Från där blev vi sedan vallade upp på en av Barcelonas högsta punkter och satt där och skåda en makalös solnedgång över staden för cirka två timmar. Hennes guidade tur avslutades med ”chorros” som du doppar i choklad, delicious! Vi tog sedan metron tillbaka till vårt hostel där vi laddade för en kväll som för min del var uppskattad och ganska lugn och med omväxlande Europiskt umgäng i form av en tysk herre och en tjeckisk kvinna. Vad som hände Marc den kvällen är dock ännu ett mysterie.

           

Dag 11.
Som sagt sovmorgon är ett faktum. Efter att under gårdagens natt gått skilda vägar slutade med att en vaknar upp utvilad och fräsch och den andra som ett fyllevrak. Efter att duschat gick vi till McDonalds för att äta frukost och få lite fritt internet. Planerna för denna dag löd siesta, fahjitas och Barcelonas match i en Sportbar. En spännande sak att tillägga är att det en amerikan pratar med en ny amerikan om är snabbmat och weed. Alternativt bilar och skola. Denna gång genomförde vi dock våra planer. Barcelona spelade 2-2 mot Mallorca och det var en för dem blöt och kaotisk match. För vår del roande och social. Vi blev sedan bjudna på Amerikansk fahjitas av en söt liten amerikanska, Katie, att tilläggas är att jag nog ska införa Fahjitas i min vardag. Efter det fördrev vi tiden med kortspel, McFlurry och öl. I morgon bär det av till Tyskland och skolan igen. Jag måste även säga att jag varit lite duktig också, jag har läst ca 50 sidor av en handbok som vi ska använda i skolan. Utöver en helt fantastisk resa som förändrade min syn på världen är jag lite less på amerikaner och saknar att träna.

Ps. Jag svara gladeligen på frågor om mer detaljer. ds.

Fredagen den 14:e oktober var en säregen dag. Jag och mina vänner, plus några fler bestämde oss för att åka till vår grannstad Metzinger för att shoppa. Orsaken till att vi åkte dit är för att de har ett stort utbud av märkesoutlets. Jag personligen var på utsik efter nya kalsonger då de flesta är så utvättade att de går sönder bara man tar i dem. Dock är inte hur män shoppar samma sak som när kvinnor shoppar, vi tar det inte lika seriöst.

Efter att lekt oss igenom butik efter butik slutade med att jag stod utan kalsonger (tolka hur ni vill) och med ett vemod att jag inte köpte ett par skor, Stefan hade en t-shirt och Marc två par strumpor. Dock var vi många skratt rikare. Jag måste berätta om vår sista anhalt på Ralph Laurens outlet. Efter att provat några skjortor möts jag av Marc som entusiastiskt ber om min hjälp till att lösa ett problem. De har hittat en skylt där det står ett pris för en byxa med fem fickor. Efter att vi alla noggrannt granskat byxan inser vi att det inte finns en femte ficka. Den har ju faktiskt bara fyra fickor. Jag tar därför byxan till en expedit och framför min klagan. Det slutar med att hon först granskar byxan, finner bara 4 fickor, försvinner iväg med byxan för att sedan komma tillbaka och be om ursäkt att det bara finns 4 fickor och att de ska ändra skylten. Personligen hittade jag lösningen till problemet.

Dagen efter shoppingen var ännu en händelserik dag eller snarare En stor händelse. Detta blev dagen då jag såg min första Bundesliga match live. Vi hade sedan längen bokat in och betalt för denna dag. Matchen var mellan Vfb Stuttgart och Hoffenheim. En hel dag ägnades åt denna aktivitet, vi träffades kl: 12 för att sedan var tillbaka 19:30. Vi var en grupp på ca 10 personer som skulle åka och se matchen. Alla träffades på tågstationen för att åka tåg till Stuttgart i ca en timmes tid. Väl där delade vi upp oss i två mindre grupper för att bara vandra omkring. Vandringen slutade i en Vfb Stuttgart halsduk och tyskarnas underbara variant av korv med bröd. Jag kallar den frallkorv. Att förtälja är att sommaren här är över, utöver att det snöade i förrgår var det svnikallt denna matchdag. Efter att ätit upp våran korv entrade vi den mäktiga Mercedez Benz Arena. Den säkra källan Wikipedia sägar att denna Arena tar  60 441 personer. Hur Wikipedia kan ange detta exakt vore intressant att veta. I tyskland räknas denna match som ett derby, vilket leder till en nästintill fullsatt arena med hyffsat tryck i. Under hela matchen satt jag dock att önska att jag var en av personerna i ståklacken eftersom våra platser var högst upp på motstående sida.

Med tanken på att denna arena är bra mycket större och mer fullsatt än Borås Arena någonsin kommer att vara, var det en mäktig känsla då hemmalaget entrade stadium. Matchen generellt var inget att hänga i granen: en rivstart med en ribbträffa, därefter var det bara en lång gråzon med 2 mål till hemmalaget var av ett mål var en straffspark. Dock kan jag medge att känslan när hemmalaget gör mål i en fullsatt arena är inte att leka med. Efter matchen var det ett stort folkmyller man var tvungen att flyta med för att komma tillbaka till tågstationen. Som följd var även tåget fullsatt. 

jag har även fyllt mina kvällar med att laga ännu mer mat till mina vänner. Denna gång kan jag även lagga till ris och kyckling, samt köttbullar och potatistmos till min tyska matlganingsreceptoar. Fortfarande är det ingen som klagat på min mat.

Jag börjar inse vad vi har att göra i skolan nu vilket känns betryggande men samtidigt oroväckande. Den kurs som vi har mest att göra i är ViPPEr & ViSSLEr där vi ska göra en logo och en marknadsföringsförbättring av vad denna kurs kan erbjuda, vilket innebär att vi ska komma upp med med nya namn för kursen, skapa flyers, skapa en logo och förbättra hemsidan för kursen. Samt ska gör vi en förberedande uppgift inför vårt stora test. Denna förberedande uppgift innebär att vi ska skapa en transportkart och -plan för ett företag. Vi ska även välja antalet centrallager och allt detta ska hälst kunna härledas till någon sorts uträkning. Jag anser mig nog ändå ha kunskapen att hantera detta men börjar nu snarare ifrågasätta min diciplin. I går hade vi även en rundvisning och genomgång av våra virtuella hjälpmedel i kursen. Detta innefattar kamerakonferens, webkamerakommunikation, programmet för virtuell planering av fabrik och industri och samt programmet för virtuell planering av materialflöden. Som avslutning av denna genomgång blev vi även visade till laborationssalen där allt sedan kommer att ske. I denna sal har de en gigantisk 3D-projektor med tillhörande sensorer. När vi sedan konstruerar fabriken kommer vi kunna stå och röra oss i den virtuella fabriken med hjälp av denna 3D-värld. Projektorn känner av glasögonen och reagerar på rörelser. HÄFTIGT! jag önskar att jag hade en liknande för personligt bruk. Det som känns skönt med skolan nu är att jag äntligen börjar få lite förståelse för vad som ska göras och struktur i hur det ska göras och vilka hjälpmedel som jag har.

På torsdag bär det av på min resa! 

Jag kommer till insikt när jag ska börja skriva att jag denna vecka, p g a sjukdom, inte kommer att han några föreläsningar alls. De två som jag skulle haft var i måndags och onsdags. I går var jag dock alldeles för febrig och krasslig för att röra mig ur sängen och i måndags kunde jag inte hitta klassrummet. Vanligtvis brukar jag ha föreläsning fredag och lördag men tydligen inte denna vecka enligt schemat. Slutsats - bra vecka att vara sjuk på! 

Trots min sjukdom blev det i tisdags en tur in till stan för att göra mina vänner sällskap när de skulle ta sitt öldiplom. Detta slutade med att jag fick agera pappa för de som fick det lite för bra och min amerikanska lösaktiga vän fick i vanlig ordning, som vi internt säger "besöka ett land". Detta var faktiskt ett friskt avbrott i en ganska krasslig vardag. När jag hjälpte en skönsjungande och alldeles för onykter annan amerikansk vän denna dag stötte jag även på nedanstående varningskylt. Klas, jag fick hemlängtan var grymt nära att ta med mig denna till mitt rum och sedan till Sverige och festlyan.

Dagen efter/gårdagen tillbringades nästan helt i sängen. Datorn var min räddare, en halv säsong av Dexter samt 5 filmer och en Dönerkebab summerar min dag. Efter att sovit bort nästan hela dagen vaknar jag med en bra mycket bättre hälsa. Tror till och med att jag ska våga mig på att tunnla några tyskar i sporthallen i dag.

I början av veckan tog jag även tillfället att briljera lite i min specialitet, matlagning. Vi var 4 grabbar och jag stog för matlagningen. Resultat ugnsbakade grönsaker och champinjoner och till det ugnsbakade kycklingklubbor i sötsur sås. Alla blev mycket mätta och bästa av allt imponerade. En flickvänn till en spanjor som bor här kom även på besök och hon lovade att sprida ryktet om mig vidare till sina spanska vänner i Madrid. Detta till min fördel då vi ska till Madrid i början av november. haha! 

Lite mer om denna resa vi ska göra. Vi har en nästintill spikad rutt nu. Den 27:e oktober åker vi med flyg till London, stannar där och bor hos några vänner till Marc. Därifrån tar vi tåg/buss och färja till Dublin. I Dublin stannar vi troligtvis och förhoppningsvis hos ännu några vänner till Marc. (Marc = min amerikanska vän) Från Dublin beger vi oss runt den 31:e oktober med flyg till Madrid. I Madrid har sedan denna tjej som jag tidigare talade om lovat att kolla upp hostell och billigaste och bästa färdmedlet till Barcelona. Väl i Barcelona ska vi bo hos den tjej som Marc är såld på. Sedan beger vi oss troligtvis med flyg från Barcelona tillbaka till Stuttgart runt den 6-7 november. Jag hoppas dock att jag kommer hem på förmiddagen den 6:e så att jag kan Skype-delta på Linas kalas på Himlatorpet. För er som sitter med ett stort frågetcken om hur jag kan ha råd och tid med detta när jag är studerande så är svaret: 
1. Jag jobbade hårt i Sverige före jag kom hit, samt att jag har studielån.

2. Jag har inte allt för mycket i skolan just nu och vi har ett höstlov under denna period.

Enkel matematik måste jag påstå.

Jag uppskattar respons på mina inlägg i form av frågor eller kommentarer.

Ha det godis! 

För att tappa så många läsare som möjligt tänker jag börjar med att redogöra lite mer om hur skolan fungerar här med dyngdpunkten på skillnader. Jag är nu inskriven på fyra kurser. Advanced business english, Deutsch B1, Supply Chain Management och ViSSLER - Simulation of Logistik. Jag har varit på föreläsningar i 3 av kurserna än så länge. Alla utom tyskakursen då salsnummret inte stämde. Språkkurserna är upplagda så att jag har en tretimmarsföreläsning i veckan med en kortare rast insprängd. Jag behöver knappt delta i engelskakursen då den nästan enbart består av att ha en 30-min föreläsning inom ett affärsmässigt område men kommer trots detta att försöka gå på de flesta av lektionerna. 

De två logistikinriktade kursern är en aning mer annorlunda uppbyggda. Föreläsningarna  är heldagar från 8-17 med en mindre lunchpaus på en timme och några 15-minuterspauser. Än så länge har vi bara haft introdutktioner, vilket innebär mycket förvirrande information på kort tid och på en knagglig nästan obegriplig tysk-engelska. Eftersom allt även finns skriftlig form ska det nog lösa sig. Alla tentamen kommer ha frågor på engelska och man har alternativet att svara på engelska ELLER tyska.( Märk att jag bara talar om logistikkurserna) Detta tycker jag är ett bevis på tyskarnas svaga engelska då alternativet uppståt p g a bekvämlighetsskäl för lärare och studenter. Spännande är dock att jag har heldagsföreläsningar på lördagar och det är något som jag ännu inte upplevt i Sverige. Förra veckans lördagsföreläsning var dock mycket intressant. Supply Chain Manegement. Introduktionen var om  sånt jag redan hade en susning om ,å eftermiddagen följdes upp med ett spel som visade en mycket givande baksida och en risk inom logistik, den så kallade Bull Whip effekten.  Logistiksimuleringskursen har kickat igång hårt med en stor gruppuppgift som innebära att vi ska i praktiken skapa märket för våran kurs, så kallad Branding. Vi är indelade i grupper som ska ta hand om olika delar och min grupp står för arbetet kring namnet och loggon för att sedan ta hand om flyers. Nu vidare till min fritidssysselsätning.

Det har varit en hård helg med hänsyn till att det var en vecka full med diverse olika kick-offs. Hela denna weekand med glädje avslutades i sitt essä med Stuttgart stora motsvarigehet till Münchens Octoberfest. Wasen som den kallas. Jag kan säga att min upplevelse av denna tyska kultur är ett minne som länge kommer bita sig fast och jag tvekar inte på att åka tillbaka nästa år för att uppleva det igen. Ord kan inte beskriva känslan jag ska försöka visa genom att visa en fin video som jag tycker fångar känslan.

Men som jag sa har det varit en hård helg som nu tagit ut sin rätt genom min första förkylning i tyskland. Lite halsont, snuvig näsa och huvudvärk hindrar dock inte mig från att planera storartade planer och gå på alla föreläsningar.

Jag har nu bokat 2 resor: 

1. Hemresa den 13 Dec, anländer till Landvetter kl. 15.

2. En resa till Amsterdam från 17-22 November

och mer resor ska planeras i dag. Preliminära planen lyder: London, Dublin, Madrid Barcelona och sedan Berlin under nyår. I detta myller vill vi även försöka ta oss till Paris. 

Längtar hem till alla mina vänner och min familj, men det är inte lång kvar nu.

Jag har skolat om mig till att skriva få men välfyllda inlägg, likt en repport som behöver samla på sig underlag för att skriva sitt berömda rapportage. På senaste har jag samlat material från ännu ett slott, amerikanska bilar och desto mer om skolan.

Min tyska kurs är nu till ända och den avlsutades med ännu en kultiverad trip till ett slott. Denna gång dock bara en 30 min bussresa bort. Destinationen var Slott Lichtenstein. Det var en helt underbar och solig dag och något annat än kortärmat och shorts var inte att tänka på. Vi fick till att börja med en rundtur i slottet och tyvärr med restrulktioner om att inga foton inne i slottet. Därefter hade vi gemensam grillning med fria aktiviter, mycket uppskattat. En bild säger mer än tusen ord.

Dagen efter bestämde vi oss för att åka med bil till en amerikansk bilmässa, eftersom min amerikanska vän har en fetish för bilar. Vi åkte i två bilar till grannstaden Metzinger. Väl där svettades vi, åt tyska maffiga hamburgare och dregglade över lyxiga amerikanska vrålåk. Var troligtvis bland det mest lyckade vi gjort på länge. Dock fick det mig att fantisera om hur jag ska lyckas köpa mig en Dodge Viper, vilket kan bli en dröm som tar mig ner i avgrunden. Resan därifrån blev mycket mer intressant då det visade sig att en av bilarna vi anlände i åkte tidigare och lämnade en extra person till att åka med oss hem. Detta slutade med att vi fick stuva ner vår söta lilla fransyska i bagaget som en hund. Självklart tog föraren tillfället iakt att köra som en idiot fram och tillbaka och över farthinder. Många goda skratt.

Nu till den seriösa och ambitiösa delen av bloggen. Som jag sa tidigare har jag nu avslutat min tyskakurs och jag klarade av testet med flaggan tillräckligt högt. I och med denna förterminskurs är över har jag blivit bombad med information om hur jag ska gå tillväga med mina kommande kurser. Jag tror till och med att jag har blivit införstådd i hur det tyska Universtitstudierna fungerar och ska därför försöka förklara det för er. Första steget som utlandsstudent i Reutlingen är att du ska avtala ett möte med de ansvariga för din utbildning. Under detta möta ska du ha med:

1. Ett kort på dig själv.

2. Ditt Learning agreement

3. Vetskapen om vilka kurser du ska studera

4. 61,50 Euro

5. Ett CV

6. Ditt Europeen Health inurens card (En kopia på det)

7. Ditt pass

8. Ett intyg från din skola om att du är inskriven på ditt hemuniversitet.

9. En penna och en gnutta tålamod

Anledning är till detta register av saker att ta med och att göra beror till största delen av den tyska byrokratin. Kortet vill de ha för att kunna föra in dig i registret, samt skapa din studentlegatimation. Denna studentlegatiomation ser ut och fungerar som ett kriditkort. Kortet har en bild av dig, ditt universtitets namn och lite annat. Du har användning av detta kort när du ska identifiera dig som student, samt att betala maten i skolans resturang, betala för tvättid i mitt studentboende och för att få tillbaka panten från PET-flaskorna du pantar i skolans matssal. Detta betyder att du kontinuerligt måste ladda ditt kort med pengar om du ska kunna betala med det. 

Ditt avtal ska med just som bevis på att du är beviljad att vara där men utöver det behöver du nummer 8, ett speciall intyg om att du fortfarande är inskriven på ditt universitet i Sverige. 

Vanligtvis har du ett avtal med din skola om vilka kurser du ska läsa i tyskland och de har redan tagit fram alternativet för ditt schema. Själv ska jag läsa 4 kurser samtidigt vilket innebär knappt 4 föreläsningar i veckan. Mitt schema exklusive min andra tyskakurs ser ut:

Pengarna du betalar syftar till att betala för allt administrativt arbete de gör för att föra in dig i deras system. Ditt försäkringskort ska du ha en kopia på så de veta att om det skulle hända något kommer du inte att gå bankrutt eller avvisas hjälp. Utöver det bör du även ha med lite information om din personförsäkring/hemförsäkring (vilket jag missat). Självklart ska du ha med ditt pass så att du kan bevisa att du är du. Penna och tålamod krävs för att du ska kunna uthärda alla formulär du måste skriva i. Än så länge har jag gjort allt utom att betalat min avgift, vilket jag har en avtalad tid för att göra i morgon och att skaffa fram lite info om min hemförsäkring.

Från min sida sett ser jag otroligt mycket fram emot att börja skolan då de kurser jag ska läsa verkar vara av bra standard och säregna. Jag har även insett att jag ska läsa en av kurserna tillsammans med min amerikanska vän, vilket gynnas och uppskattas av bägge parter. 

Från skola till sport, jag och Marc gjorde i förgårr en upptäckt att på onsdag den 5 kommer det att spelas en U-20 landskamp mellen Tyskland och Italien på stadion vi spelar bor kring. Planen för onsdag är därmed spikad. Utflykter som utöver denna spontanat händelse är planerade är en variant av Oktoberfest fast i Stuttgart. Halva skolan är inbjuden med lärarstab. Den 15 Oktober ska vi till Mercedes arena för att se Stuttgart spela derby mot något lag jag inte kan komma ihåg namnet på. Dessa tre händelser är spikade. Dock smider jag och Marc storartade planer för resor runt i Europa. Resmålen lyder som följer: 

Barcelona, Madrid, Lissabon, Alperna, Dublin, London, Auschwich/Polen, Prag bland annat. Vart vi åker beror på ekonomi och tillfälligheter men den första vågen av resor är planerade att ske på höstlovet. 

En positiv nyhet är också att jag fick möjlighet att prata med min första svensk nere i tyskland, en flickvänn till en britt. Hon kom från malmö och sa att hon åkte tur och retur för 800kr. Jag kollade upp detta när jag kom hem och inser att det stämmer och jag ska här med fira Julafton i Sverige!

Som avslutning vill jag tack min kära mormor och morfar för det fina och mycket uppskattade kortet! Samt önska Morfar ett stort grattis på hans fördelsedag i morgon. Saknar er!